Tolvåriga ensambarnet Veronika lever i en inrutad vardag med sin mamma. Mamman, som är änka, anser att det är viktigt att familjen håller uppe den goda borgerliga standarden som de är vana vid från när pappan fortfarande var vid liv. Men för att kunna leva på samma sätt som tidigare behöver de få in mer pengar i hushållskassan. Mamman beslutar då att hyra ut ett rum. In kommer en ingenjör i 50-årsåldern och den tidigare rigida vardagen börjar sakta vackla. Ingenjören gör mamman knäsvag, men Veronika får onda aningar. Det är någonting insinuerade och obehagligt i hur mannen smyger runt i rummet och kastar långa blickar efter henne ...-